Launched in 2015 by Lebanese singer-songwriter Karl Mattar, Interbellum blends melodic folk rock songs with sonic experimentation. The project released its third album “Our House Is Very Beautiful at Night” in April 2023, described as “a beautiful and frequently head-spinning indie-folk-rock-noise record, encompassing everything from charming and straightforward pop rock to acoustic folk songs to fuzzy, layered psychedelia” (Rosy Overdrive). The album explores the notion of ghosts as intergenerational trauma, on a personal and collective level. Its 15 tracks deal with memory, time and the past, casting intimate trauma as a microcosm of Lebanon’s unending cycles of violence, unearthing the crypts where memories and postmemories lie buried.
Visiting Anti for the penultimate show on his Scandinavian solo tour, Interbellum will be performing a mix of songs & ambient/experimental music. Entrance is free of charge (optional & recommended donation to the artist).
Välkommen till släpp av pamfletten ‘Ahmed Bouanani and Moroccan Cinema’ på Anti i Malmö, lördag den 9 september. Tillsammans med släppet kommer långfilmen ‘Wechma’ (1972, 97 min) av Hamid Bennani visas. Publikationen är översatt från franska till engelska av Benjamin Wagner och publicerad med stöd från Malmö Stad och Kulturrådet.
Om pamfletten: ‘Ahmed Bouanani and Moroccan Cinema’ utgår från Ahmed Bouanani (1938-2011), en marockansk filmskapare, poet och arkivarie som var en förgrundsgestalt inom den marockanska film under 1900-talets andra hälft, efter landets avkolonisering från Frankrike. Ahmed Bouanani grundade, tillsammans med andra marockanska filmskapare som utbildades i Paris, filmkollektivet ‘Sigma 3’ under 1960-talet. Deras ambitioner att forma ett politiskt alternativ genom marockansk film återspeglas i en liten men betydelsefull samling verk, som inkluderar ett antal kortfilmer och långfilmer, såväl som Bouananis länge opublicerade bok, ‘La Septième Porte’. Det är en omfattande kanonisering av den marockanska filmhistorien, som först släpptes i sin helhet år 2021 efter att manuset tidigare antagits vara försvunnen i en misstänkt mordbrand i Rabat, under 1980-talet.
Med avstamp i Bouananis skrivande innehåller pamfletten två texter som inte tidigare översatts till engelska. Texterna diskuterar hur den marockanska filmen skulle kunna etableras under den nyfunna självständigheten på 1960-talet. Dels genom ett längre transkriberat samtal mellan sju marockanska regissörer och författare, initierat av Abdellatif Laâbi, ursprungligen publicerad i den legendariska marockanska kulturtidskriften ‘Souffles’. Det är en genomgripande och hätsk diskussion om den inhemska filmen under 60-talet; dess potential, dess politik, dess förtryck, dess omöjlighet och hur den måste definieras. Gruppsamtalet ackompanjeras av Ahmed Bouananis förord till sin bok ‘Le Septième Porte’.
Om ‘Wechma’: Föräldralösa Messaoud adopteras av en barnlös bonde vid åtta års ålder. Hans adoptivfar uppfostrar det milda barnet med extrem stränghet, vilket leder till ett allt mer rebelliskt beteende som tonåring. Som ung man blir Messaoud involverad i en grupp våldsamma ligister och börjar leva ett liv i marginalen. ‘Wechma’ markerar en avvikelse i den marockanska filmen: en spelfilm som är experimentell, särskilt i den andra delen, där den bryter med konventionella berättarstrukturer och motverkar abrupt naturalism med Freudiansk symbolik och sekvenser som är rent fantastiska. Hamid Benani, Mohamed Sekkat, Ahmed Bouanani och Mohamed Abderrahman Tazi, klasskamrater vid filmskolan IDHEC i Paris, gick samman för att grunda produktionsbolaget ‘Sigma 3’ för filmen. ‘Wechma’ producerades kollektivt där Sekkat agerade som producent, Bouanani som assisterande regissör och klippare, Tazi som filmfotograf. Bouananis ‘Al-Sarab’ skulle vara kollektivets nästa produktion, men Benani alienerade sina medarbetare genom att kräva all ära för sig själv. Gruppen splittrades och Bouanani var tvungen att vänta ett decennium innan han kunde slutföra sitt eget projekt.
“Är det en blomma I denna kam Varje dag Är det en ny blomma Den är också bortaKan också de nya försvinna Med sina kronblad” (Ann Jäderlund, ur Som en gång varit äng, 1988)
sommeren går på hæld og den er mæt og fuld.et sensommarfirande med text konst mat och dryck.
Amanda Björnvall Karl Kofi Ahlqvist Sanna Samuelsson Mathias Horn Radsted Eugene Sundelius von Rosen Christofer Degrér
Sommaren 2022 arrangerades den första upplagan av ÖSTLITT en litteraturfest på Österlen. ÖSTLITT skall återkomma vart annat år medan det under det mellanliggande året, med start sommaren 2023, genomförs en systerfestival: SAKLI(G)T – med inriktning mot sakprosa. SAKLI(G)T bygger på samarbeten med en rad bokförlag bland dem: Kaunitz-Olsson, Fri Tanke, Mondial, Ordfront, Teg Publishing, Volante och Wahlström & Widstrand.Dag 1 – lördag den 12 aug11:00 – 11:45 Liza Alexandrova-Zorina Imperiets barn (Volante), omtalad som en av årets viktigaste reportagebok om det ryskspråkiga parallellsamhället i Sverige. Det finns delar av Sverige som de flesta aldrig ser. Det är samma städer, samma gator och torg. Men i den här världen gäller inte svensk lag. Ekonomin är svart, maffian sköter arbetsförmedlingen. Och språket som talas är ryska. I flera års tid har journalisten Liza Alexandrova-Zorina granskat det ryskspråkiga parallellsamhället i Sverige, i perioder under falsk identitet. I samtal med Mikael Nydahl12:30 – 13:30 Text som motstånd, två ryska exilförfattare, Jelena Kostiutjenko och Jana Kuchina om underground författarverksamhet i Ryssland idag. Jelena som betraktas som den nya Anna Politkovskaja nominerades till Prix Europa i kategorin Årets europeiska journalist 2022. Hösten 2023 kommer hennes nyöversatta bok Mitt älskade land (Ersatz 2023) ut. Kostiutjenko började som 16-åring arbeta för den oppositionella dagstidningen Novaja Gazeta. I mars 2022 korsade hon gränsen till Ukraina för att bevaka kriget från den ukrainska sidan och visa ryssarna vilka brott som Putinregimen begår i deras namn. Hon skrev sina artiklar i vetskap om att hon sannolikt skulle bli åtalad och dömd till 15 års fängelse vid hemkomsten. Jana Kuchina är journalist, redaktör. Var förläggare för förlaget ”Livebook” i 7 år och skriver nu på sin första bok. Moderator Mikael Nydahl14:00 – 14:45 Jakten på det autentiska (Teg Publishing 2023) red Staffan Julén och Marit Kapla. Om sanningsanspråk inom sakprosa och dokumentärfilm. Samtal mellan Staffan Julén, dokumentärfilmare och konstnärlig forskare på Institutet för framtidsstudier, Hynek Pallas, författare, filmvetare och kritiker samt författaren Magnus Linton. Moderator Folke Tersman, st VD Institutet för Framtidsstudier professor i praktisk filosofi15:30 – 16:15 Salad Hilowle, konstnär, filmare författare aktuell in utställningen Threads of empowerment på Rikstolvan sommaren 2023. I samtal om boken Halima om de sina (Volante 2023) med Kari Andén Papadopoulos, forskare på Institutet för Framtidsstudier och professor i medie.- och kommunikationsvetenskap.16:30 – 17:00 Performance ur Vanus Labor med Salad Hilowle, konstnär och musikern Christopher Cook/Dim out.17:45 – 18:45 Nina Lykke, norsk författare som under våren kommit ut med en kritikerhyllade, Vi är inte här för att ha roligt (W&W 2023) om Knut, en medelålders författare som allt oftare blir förbisprungen av nya och mer spännande röster. För tjugo år sedan skrev han en framgångsrik roman som han därefter aldrig har lyckats följa upp. Nu har Knut bjudits in till litteraturfestivalen i Lillehammer, visserligen som ersättare i sista sekunden, men ändå. Han tänker göra det bästa av situationen, eftersom han äntligen har fått en andra chans. Samtal med Folke Tersman, st VD Institutet för Framtidsstudier professor i praktisk filosofiMat och dryck på krogenDag 2 – söndag den 13 aug11:00 – 11:45 Patrik Lindenfors Äckel (Ordfront) evolutionsforskaren Patrik Lindenfors undersöker gränslandet mellan vår känslomässiga intuition och vår moral, och hur en emotion har kunnat forma allt från marknader till religioner och vår tids politiska debatt. I samtal med Magnus Linton12:15 – 13:00 Kurdo Baksi, Endast den som är turk är lycklig (Kaunitz-Olsson), författare, samhällsdebattör och människorättskämpe. Sedan 1980-talet har han varit en stark röst i frågor rörande invandring, integration, rasism och pressfrihet. År 2000 mottog han Olof Palmes fredspris. Är Turkiet på väg att bli ett nytt Saudiarabien? Känt för sina vackra turistorter vid Medelhavet och Svarta havet. Men Turkiet är också ett land som förföljer sin egen befolkning, sina läkare, lärare och akademiker. Ett land där medborgarna är rädda för sin egen stat. Samtal med Sara Stenholm, journalist och författare sedan 2007 är hon programledare och reporter för Godmorgon världen!13:30 – 14:15 Hynek Pallas, Skotten i Slovakien (Kaunitz-Ohlsson). Hynek Pallas är disputerad filmvetare, verksam som kritiker, författare. På kvällen den 21 februari 2018 sköts den slovakiske journalisten Ján Kuciak och hans fästmö Martina Kuanírová till döds. Efter morden följde stora protester som tvingade bort Slovakiens premiärminister, polischefer och åklagare. Enligt utredningen hörde morden samman med Ján Kuciaks avslöjanden om kopplingar mellan den italienska maffian och premiärministerns parti. Förändring låg i luften. Sen vände det.Samtal med Ludvig Beckman, forskare vid Institutet för framtidsstudier, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.14:30 – 15:15 Ludvig Beckman, All makt åt folket (Fri Tanke 2021) Från höger och vänster framträder just nu rörelser i Sverige och i många andra länder som anser sig tala för folket. Att all politisk makt utgår från folket kallas med ett hävdvunnet uttryck för folksuveränitet och är den självklara utgångspunkten i en demokrati. Men vilka är ”folket” i folkstyret? Samtal med Folke Tersman, st VD Institutet för Framtidsstudier professor i praktisk filosofi.16:00 – 16:45 AI – hur kommer stora språkmodeller som ChattGPT att påverka litteratur och journalistikSamtal med Emma Engström, tekn. dr i miljöteknik och forskare kring AI vid Institutet för framtidsstudier, Alexandra Borg litteraturvetare vid Uppsala universitet och kulturjournalist och Leonidas Aretakis, författare, journalist och litteraturkritiker. Hur kommer AI påverka litteraturen och journalistiken? En utgångspunkt är de fyra AI-genererade noveller, bl.a. Hemlängtan som bygger på karaktären Klara Gulla i Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien som förlaget Novellix låtit ChatGPT skriva. Moderator TBA18:00 – 19:30 Waiting for Life (Staffan Julén 2023) Filmen följer Twin och Happy, två f.d. livstidsfångar som avtjänat 32 och 34 år på San Quentin-fängelset. 1989 var de båda med i den svenska regissören Jan Jönsons uppsättning av I väntan på Godot inne på fängelset. Något som förändrade deras liv för alltid.Ett samarbete mellan Rikstolvan och Institutet för framtidsstudier finansierat av Svenska Akademien och Simrishamns Kommun.
“The oppressed are usually not mute; they are often quite talkative. Nevertheless, they cannot really speak, as Gayatri Spivak provocatively put it in her famous essay “Can the Subaltern Speak?” Instead of them, others speak, on their behalf, in their defense—oppressors who have access to the public space of representation and possess the skills of an experimental literary language.”
“[…] classical Russian literature, with its existential themes, only interferes with the propaganda of war and aggression in Ukraine, and its cancelling would only play into the hands of the Putin regime.”
“Can contemporary Russian literature be so silent today? If we want the Putin regime to lose, Russian literature must take part in this.”
Ljusa nätter är en ambulerande årlig poetisk händelse, koncipierad och producerad av Anti, som 2023 lider av upprepningstvång och därför låter händelsen äga rum på exakt samma platser och samma datum som premiäreditionen 2022. Men de medverkande är inte desamma.
Den franska filosofen, mystikern och aktivisten Simone Weils politiska texter har i mångt och mycket lyst med sin frånvaro i svensk översättning. Nu råder bokförlaget h:ström – Text & Kultur bot på denna brist med en ny titel i sin bokserie ”Serie Subaltern”: Förtryck och frihet, samt med ett nyss utkommet specialnummer av själva tidskriften Subaltern, Våld och under, endast innehållande texter av Weil.
Mårten Björk, teolog och medlem i Subalterns redaktion, presenterar den nya boken och diskuterar Weils tänkande och skrivande tillsammans med Adam Persson, redaktör på h:ströms förlag.
Förtryck och frihet, vars franska originalutgåva utkom postumt 1955, samlar ett antal av Simone Weils (1909–1943) texter om sociala och politiska frågor. Texterna författades under 1900-talets mest dramatiska politiska skede, från 1933 till 1943.
Läsaren av Weils obönhörligt klarsynta essäer kan knappast undvika att konstatera att de olyckligtvis inte har förlorat något av sin aktualitet. Detta gäller inte endast bokens övergripande ämne – förtryckets mekanism och natur – utan även de specifika former detta förtryck tar sig i våra samhällen, i ett Europa där fascismen åter gör anspråk på makten.Våld och under: I en alltmer militariserad samtid erbjuder Simone Weils texter om det moderna krigets – och fredens – natur en rad oväntade perspektiv. Här möter vi en geopolitisk analytiker som diskuterar möjligheten av en antiimperialism baserad på teologiska dygder, dygder som den populistiska högern idag försöker göra anspråk på.
The wild rush of ardour – you ought to see it. — Ghalib
We welcome American poet Matthew Rana to Anti on Saturday 29 April for a reading of his new book Ardour, the latest installment of his serial poem The Daud, an inquiry into Urdu poetry and the ghazal, ongoing since 2003. The reading will be followed by a conversation with Khashayar Naderehvandi.
Free entry. Readings begin at 17.00. The program will be held in English.
Matthew Rana is the author of Ardour: Poems from the Daud (Nion Editions, 2022). His writing has appeared in Jacket2, OEI, and The Poetry Project Newsletter, among others, and he is a regular contributor to Kunstkritikk and Frieze. Currently a PhD candidate at the Amsterdam School for Cultural Analysis, he lives and works in Stockholm.
Khashayar Naderehvandi is the author of the novel Hemsökelse (Norsteds, 2022) and the dissertation Vem vittnar för vittnet? : det litterära verket som vittnesmål och översättning (Ideella föreningen Autor, 2020) among other works. Naderehvandi lives and works in Malmö.
EN TON SOM KRÄVER ETT SVAR – Karoline Brændjord och Rómulo Bustos läser sina dikter och samtalar med Henrik Nilsson Christian Fex läser översättningen.
RÓMULO BUSTOS (Colombia, 1954) En av de mest hyllade poeter i Colombia. Han är författare, poet och essäist, professor i Universidad de Cartagena. 1993 tilldelades han det nationella priset för poesi från den Nationella Kulturministeriet.
KAROLINE BRÆNDJORD (Norge, 1990) Bosatt i Oslo. Hon har gått på Skrive-kunstakademiet i Hordaland. Jag vill vakna till världen är hennes debut. Den tilldelades både Kritikerprisen och Tarjei Vesaas debutantpris 2020.
Med Henrik Nilsson (Sverige,1971) Författare, essäist och översättare, bosatt i Malmö och Christian Fex (Sverige, 1957) Skådespelare.
DÄRFÖR FLYR VI är en pjäs skriven av ukrainske dramatikern Andriy Bondarenko som under hösten 2022 vistas på Artist in Residence på Rikstolvan utanför Simrishamn.
Fritt inträde!
19.00 Läsning ur “Därför flyr vi” med Åsa Ahlander, Elias Faingersh och Keren Klimovsky. Översättning av Diana Dobrodii. 19.20 Paus 19.30 Samtal mellan Andriy Bondarenko och Mikael Nyqvist. Tolkat av Diana Dobrodii
DÄRFÖR FLYR VI skrev Andriy Bondarenko efter att kriget i Donbas bröt ut 2014. I texten träffar vi mamman Olha och dottern Lena, en familj från Donbas som har blivit internflyktingar och som letar efter ett nytt ställe att bo på. De beger sig till mellersta Ukraina och första natten på flykt spenderar de i ett hus som väcker både tröst och misstankar. Ägaren till huset, Bohdan, förefaller inte minst lika konstig.
ANDRIY BONDARENKO är dramatiker, journalist, kulturvetare, doktor i filosofi samt medgrundare av Dramatiska Teatern i Kiev. Han har skrivit ett flertal pjäser som har spelats på teatrar i Lviv, Kiev och Zaporizhia och som även har nominerats på de stora ukrainska teaterfestivalerna. Han har även regisserat kortfilmen “Natt med Natalia” (2017). För tillfället är han chef för institutionen för litteratur och teater vid Lviv Puppet Theatre.
