Det är dikter som är just dubbla, ambiguösa, kryptiska. Och samtidigt så gripbara! Oerfarna läsare – jag föredrar att kalla dem ”potentiella Dickinson-nördar” – kan gärna börja läsa i den här boken, bland annat för att förordet ger en så gedigen bakgrund och kontext. Nog är det här en bok med möjlighet att nå ut till fler än de redan frälsta.

Läs recensionen här.

Missa inte översättarnas samtal med litteraturkritiker Ann Lingebrandt den 21 maj på Anti! Mer om evenemanget här.

Lämna ett svar